top of page
Välkommen till Arkivet!
Här hittar du nästan alla Trixters föreställningar hela vägen till starten 1990!
1990 - 2023
2023
Jag är vinden
Regi: Cecilia Milocco
På scen: Kristin Falksten, Daniel Adolfsson
Kompositör: Lisen Rylander Löve
Ljusdesign, scenografi: Carina Backman
Ljusteknik: Elin Bengtsson
Inspicient: Martin Nilsson
Tekniskt ansvarig: Ger Olde Monnikhof
Affischfoto/Pressfoto: Johan Karlsson
Pressfoto/Trailer: Mio Sperling
Publikvärd: Charlotte Davidson
Producent: Anna Sefve
Vi ser "Jag är vinden” som en inre tidlös dialog, ett existentiellt famlande efter svar.
I arbetet har vi sökt skeenden i människans vardag och låter detta slå mot ett ”inre partitur” där dialogen verkar i ett annat nu. I rörelsen, ljud och musik har vi utforskat ett samspel tillsammans med Fosses dialog. Kanske kan denna kombination av en slags realism och poesi bli till en hyllning av det mänskliga ältandet?
En förhöjning av det som händer oss när vi förblir ofärdiga med det som vi inte förmår lösa, den stormiga dialog som ständigt pågår i det dolda medan vi fortlever våra liv?
Regi: Cecilia Milocco
På scen: Kristin Falksten, Daniel Adolfsson
Kompositör: Lisen Rylander Löve
Ljusdesign, scenografi: Carina Backman
Ljusteknik: Elin Bengtsson
Inspicient: Martin Nilsson
Tekniskt ansvarig: Ger Olde Monnikhof
Affischfoto/Pressfoto: Johan Karlsson
Pressfoto/Trailer: Mio Sperling
Publikvärd: Charlotte Davidson
Producent: Anna Sefve
Vi ser "Jag är vinden” som en inre tidlös dialog, ett existentiellt famlande efter svar.
I arbetet har vi sökt skeenden i människans vardag och låter detta slå mot ett ”inre partitur” där dialogen verkar i ett annat nu. I rörelsen, ljud och musik har vi utforskat ett samspel tillsammans med Fosses dialog. Kanske kan denna kombination av en slags realism och poesi bli till en hyllning av det mänskliga ältandet?
En förhöjning av det som händer oss när vi förblir ofärdiga med det som vi inte förmår lösa, den stormiga dialog som ständigt pågår i det dolda medan vi fortlever våra liv?
2023
Jag är vinden
Regi: Cecilia Milocco
På scen: Kristin Falksten, Daniel Adolfsson
Kompositör: Lisen Rylander Löve
Ljusdesign, scenografi: Carina Backman
Ljusteknik: Elin Bengtsson
Inspicient: Martin Nilsson
Tekniskt ansvarig: Ger Olde Monnikhof
Affischfoto/Pressfoto: Johan Karlsson
Pressfoto/Trailer: Mio Sperling
Publikvärd: Charlotte Davidson
Producent: Anna Sefve
Vi ser "Jag är vinden” som en inre tidlös dialog, ett existentiellt famlande efter svar.
I arbetet har vi sökt skeenden i människans vardag och låter detta slå mot ett ”inre partitur” där dialogen verkar i ett annat nu. I rörelsen, ljud och musik har vi utforskat ett samspel tillsammans med Fosses dialog. Kanske kan denna kombination av en slags realism och poesi bli till en hyllning av det mänskliga ältandet?
En förhöjning av det som händer oss när vi förblir ofärdiga med det som vi inte förmår lösa, den stormiga dialog som ständigt pågår i det dolda medan vi fortlever våra liv?
Regi: Cecilia Milocco
På scen: Kristin Falksten, Daniel Adolfsson
Kompositör: Lisen Rylander Löve
Ljusdesign, scenografi: Carina Backman
Ljusteknik: Elin Bengtsson
Inspicient: Martin Nilsson
Tekniskt ansvarig: Ger Olde Monnikhof
Affischfoto/Pressfoto: Johan Karlsson
Pressfoto/Trailer: Mio Sperling
Publikvärd: Charlotte Davidson
Producent: Anna Sefve
Vi ser "Jag är vinden” som en inre tidlös dialog, ett existentiellt famlande efter svar.
I arbetet har vi sökt skeenden i människans vardag och låter detta slå mot ett ”inre partitur” där dialogen verkar i ett annat nu. I rörelsen, ljud och musik har vi utforskat ett samspel tillsammans med Fosses dialog. Kanske kan denna kombination av en slags realism och poesi bli till en hyllning av det mänskliga ältandet?
En förhöjning av det som händer oss när vi förblir ofärdiga med det som vi inte förmår lösa, den stormiga dialog som ständigt pågår i det dolda medan vi fortlever våra liv?
2023
Jag är vinden
Regi: Cecilia Milocco
På scen: Kristin Falksten, Daniel Adolfsson
Kompositör: Lisen Rylander Löve
Ljusdesign, scenografi: Carina Backman
Ljusteknik: Elin Bengtsson
Inspicient: Martin Nilsson
Tekniskt ansvarig: Ger Olde Monnikhof
Affischfoto/Pressfoto: Johan Karlsson
Pressfoto/Trailer: Mio Sperling
Publikvärd: Charlotte Davidson
Producent: Anna Sefve
Vi ser "Jag är vinden” som en inre tidlös dialog, ett existentiellt famlande efter svar.
I arbetet har vi sökt skeenden i människans vardag och låter detta slå mot ett ”inre partitur” där dialogen verkar i ett annat nu. I rörelsen, ljud och musik har vi utforskat ett samspel tillsammans med Fosses dialog. Kanske kan denna kombination av en slags realism och poesi bli till en hyllning av det mänskliga ältandet?
En förhöjning av det som händer oss när vi förblir ofärdiga med det som vi inte förmår lösa, den stormiga dialog som ständigt pågår i det dolda medan vi fortlever våra liv?
Regi: Cecilia Milocco
På scen: Kristin Falksten, Daniel Adolfsson
Kompositör: Lisen Rylander Löve
Ljusdesign, scenografi: Carina Backman
Ljusteknik: Elin Bengtsson
Inspicient: Martin Nilsson
Tekniskt ansvarig: Ger Olde Monnikhof
Affischfoto/Pressfoto: Johan Karlsson
Pressfoto/Trailer: Mio Sperling
Publikvärd: Charlotte Davidson
Producent: Anna Sefve
Vi ser "Jag är vinden” som en inre tidlös dialog, ett existentiellt famlande efter svar.
I arbetet har vi sökt skeenden i människans vardag och låter detta slå mot ett ”inre partitur” där dialogen verkar i ett annat nu. I rörelsen, ljud och musik har vi utforskat ett samspel tillsammans med Fosses dialog. Kanske kan denna kombination av en slags realism och poesi bli till en hyllning av det mänskliga ältandet?
En förhöjning av det som händer oss när vi förblir ofärdiga med det som vi inte förmår lösa, den stormiga dialog som ständigt pågår i det dolda medan vi fortlever våra liv?
2023
Jag är vinden
Regi: Cecilia Milocco
På scen: Kristin Falksten, Daniel Adolfsson
Kompositör: Lisen Rylander Löve
Ljusdesign, scenografi: Carina Backman
Ljusteknik: Elin Bengtsson
Inspicient: Martin Nilsson
Tekniskt ansvarig: Ger Olde Monnikhof
Affischfoto/Pressfoto: Johan Karlsson
Pressfoto/Trailer: Mio Sperling
Publikvärd: Charlotte Davidson
Producent: Anna Sefve
Vi ser "Jag är vinden” som en inre tidlös dialog, ett existentiellt famlande efter svar.
I arbetet har vi sökt skeenden i människans vardag och låter detta slå mot ett ”inre partitur” där dialogen verkar i ett annat nu. I rörelsen, ljud och musik har vi utforskat ett samspel tillsammans med Fosses dialog. Kanske kan denna kombination av en slags realism och poesi bli till en hyllning av det mänskliga ältandet?
En förhöjning av det som händer oss när vi förblir ofärdiga med det som vi inte förmår lösa, den stormiga dialog som ständigt pågår i det dolda medan vi fortlever våra liv?
Regi: Cecilia Milocco
På scen: Kristin Falksten, Daniel Adolfsson
Kompositör: Lisen Rylander Löve
Ljusdesign, scenografi: Carina Backman
Ljusteknik: Elin Bengtsson
Inspicient: Martin Nilsson
Tekniskt ansvarig: Ger Olde Monnikhof
Affischfoto/Pressfoto: Johan Karlsson
Pressfoto/Trailer: Mio Sperling
Publikvärd: Charlotte Davidson
Producent: Anna Sefve
Vi ser "Jag är vinden” som en inre tidlös dialog, ett existentiellt famlande efter svar.
I arbetet har vi sökt skeenden i människans vardag och låter detta slå mot ett ”inre partitur” där dialogen verkar i ett annat nu. I rörelsen, ljud och musik har vi utforskat ett samspel tillsammans med Fosses dialog. Kanske kan denna kombination av en slags realism och poesi bli till en hyllning av det mänskliga ältandet?
En förhöjning av det som händer oss när vi förblir ofärdiga med det som vi inte förmår lösa, den stormiga dialog som ständigt pågår i det dolda medan vi fortlever våra liv?
2022
Dream Quijote – en vanföreställning
Ensemble / devisinggrupp: Sara Ahlberg, David Sperling Bolander, Ingvar Örner.
Medskapare: Joel Heirås
Regissör: Lycke Claesson
Mask- och dockmakare: Alison Duddle
Scenografi: Ger Olde Monnikhof
Ljus- och ljustekniker: Martin Nilsson
Producent/Kostym: Anna Sefve
Foto/Film/Grafisk formgivning: Mio Sperling
Foto: Ines Kelbye
I ett samarbete med PanJal Scenstudio fördjupar sig Trixter i berättelsen om Don Quijote, en av världens mest älskade klassiker. Berättelsen om Riddaren av den sorgliga skepnaden, hans trogne vapendragare Sancho Panza och hans älskade Dulcinea av Toboso kan läsas som en äventyrsberättelse, med både komiska och tragiska inslag, men också som en allegori över dåtidens Spanien.
I vårt projekt möter vi en äldre man med begynnande demens. Han har förläst sig på Don Quijote och han drömmer om att vara sin idol ur Cervantes roman.
Kanske har vi alla drömmar om att vara någon annan, att skapa en berättelse om vilka vi egentligen är?
Vi arbetar med såväl clown, textarbete och fysiskt utforskande mask- och dockarbete.
Som devisingtema och underlag för att i gemensam process skapa musik, manus och material har Dream Quijote såväl existentiell, filosofisk och inte minst samtida politisk relevans. Genom att klä Dream Quijote i genreöverskridande scenkonstdräkt vill vi synliggöra verklighetens och sanningens instabilitet - ett högaktuellt tema när bomber faller i Europa.
Vad är galenskap? Vad är sanning? Kan vi se skillnaden mellan de två?
Ensemble / devisinggrupp: Sara Ahlberg, David Sperling Bolander, Ingvar Örner.
Medskapare: Joel Heirås
Regissör: Lycke Claesson
Mask- och dockmakare: Alison Duddle
Scenografi: Ger Olde Monnikhof
Ljus- och ljustekniker: Martin Nilsson
Producent/Kostym: Anna Sefve
Foto/Film/Grafisk formgivning: Mio Sperling
Foto: Ines Kelbye
I ett samarbete med PanJal Scenstudio fördjupar sig Trixter i berättelsen om Don Quijote, en av världens mest älskade klassiker. Berättelsen om Riddaren av den sorgliga skepnaden, hans trogne vapendragare Sancho Panza och hans älskade Dulcinea av Toboso kan läsas som en äventyrsberättelse, med både komiska och tragiska inslag, men också som en allegori över dåtidens Spanien.
I vårt projekt möter vi en äldre man med begynnande demens. Han har förläst sig på Don Quijote och han drömmer om att vara sin idol ur Cervantes roman.
Kanske har vi alla drömmar om att vara någon annan, att skapa en berättelse om vilka vi egentligen är?
Vi arbetar med såväl clown, textarbete och fysiskt utforskande mask- och dockarbete.
Som devisingtema och underlag för att i gemensam process skapa musik, manus och material har Dream Quijote såväl existentiell, filosofisk och inte minst samtida politisk relevans. Genom att klä Dream Quijote i genreöverskridande scenkonstdräkt vill vi synliggöra verklighetens och sanningens instabilitet - ett högaktuellt tema när bomber faller i Europa.
Vad är galenskap? Vad är sanning? Kan vi se skillnaden mellan de två?
2022
Dream Quijote – en vanföreställning
Ensemble / devisinggrupp: Sara Ahlberg, David Sperling Bolander, Ingvar Örner.
Medskapare: Joel Heirås
Regissör: Lycke Claesson
Mask- och dockmakare: Alison Duddle
Scenografi: Ger Olde Monnikhof
Ljus- och ljustekniker: Martin Nilsson
Producent/Kostym: Anna Sefve
Foto/Film/Grafisk formgivning: Mio Sperling
Foto: Ines Kelbye
I ett samarbete med PanJal Scenstudio fördjupar sig Trixter i berättelsen om Don Quijote, en av världens mest älskade klassiker. Berättelsen om Riddaren av den sorgliga skepnaden, hans trogne vapendragare Sancho Panza och hans älskade Dulcinea av Toboso kan läsas som en äventyrsberättelse, med både komiska och tragiska inslag, men också som en allegori över dåtidens Spanien.
I vårt projekt möter vi en äldre man med begynnande demens. Han har förläst sig på Don Quijote och han drömmer om att vara sin idol ur Cervantes roman.
Kanske har vi alla drömmar om att vara någon annan, att skapa en berättelse om vilka vi egentligen är?
Vi arbetar med såväl clown, textarbete och fysiskt utforskande mask- och dockarbete.
Som devisingtema och underlag för att i gemensam process skapa musik, manus och material har Dream Quijote såväl existentiell, filosofisk och inte minst samtida politisk relevans. Genom att klä Dream Quijote i genreöverskridande scenkonstdräkt vill vi synliggöra verklighetens och sanningens instabilitet - ett högaktuellt tema när bomber faller i Europa.
Vad är galenskap? Vad är sanning? Kan vi se skillnaden mellan de två?
Ensemble / devisinggrupp: Sara Ahlberg, David Sperling Bolander, Ingvar Örner.
Medskapare: Joel Heirås
Regissör: Lycke Claesson
Mask- och dockmakare: Alison Duddle
Scenografi: Ger Olde Monnikhof
Ljus- och ljustekniker: Martin Nilsson
Producent/Kostym: Anna Sefve
Foto/Film/Grafisk formgivning: Mio Sperling
Foto: Ines Kelbye
I ett samarbete med PanJal Scenstudio fördjupar sig Trixter i berättelsen om Don Quijote, en av världens mest älskade klassiker. Berättelsen om Riddaren av den sorgliga skepnaden, hans trogne vapendragare Sancho Panza och hans älskade Dulcinea av Toboso kan läsas som en äventyrsberättelse, med både komiska och tragiska inslag, men också som en allegori över dåtidens Spanien.
I vårt projekt möter vi en äldre man med begynnande demens. Han har förläst sig på Don Quijote och han drömmer om att vara sin idol ur Cervantes roman.
Kanske har vi alla drömmar om att vara någon annan, att skapa en berättelse om vilka vi egentligen är?
Vi arbetar med såväl clown, textarbete och fysiskt utforskande mask- och dockarbete.
Som devisingtema och underlag för att i gemensam process skapa musik, manus och material har Dream Quijote såväl existentiell, filosofisk och inte minst samtida politisk relevans. Genom att klä Dream Quijote i genreöverskridande scenkonstdräkt vill vi synliggöra verklighetens och sanningens instabilitet - ett högaktuellt tema när bomber faller i Europa.
Vad är galenskap? Vad är sanning? Kan vi se skillnaden mellan de två?
2022
Dream Quijote – en vanföreställning
Ensemble / devisinggrupp: Sara Ahlberg, David Sperling Bolander, Ingvar Örner.
Medskapare: Joel Heirås
Regissör: Lycke Claesson
Mask- och dockmakare: Alison Duddle
Scenografi: Ger Olde Monnikhof
Ljus- och ljustekniker: Martin Nilsson
Producent/Kostym: Anna Sefve
Foto/Film/Grafisk formgivning: Mio Sperling
Foto: Ines Kelbye
I ett samarbete med PanJal Scenstudio fördjupar sig Trixter i berättelsen om Don Quijote, en av världens mest älskade klassiker. Berättelsen om Riddaren av den sorgliga skepnaden, hans trogne vapendragare Sancho Panza och hans älskade Dulcinea av Toboso kan läsas som en äventyrsberättelse, med både komiska och tragiska inslag, men också som en allegori över dåtidens Spanien.
I vårt projekt möter vi en äldre man med begynnande demens. Han har förläst sig på Don Quijote och han drömmer om att vara sin idol ur Cervantes roman.
Kanske har vi alla drömmar om att vara någon annan, att skapa en berättelse om vilka vi egentligen är?
Vi arbetar med såväl clown, textarbete och fysiskt utforskande mask- och dockarbete.
Som devisingtema och underlag för att i gemensam process skapa musik, manus och material har Dream Quijote såväl existentiell, filosofisk och inte minst samtida politisk relevans. Genom att klä Dream Quijote i genreöverskridande scenkonstdräkt vill vi synliggöra verklighetens och sanningens instabilitet - ett högaktuellt tema när bomber faller i Europa.
Vad är galenskap? Vad är sanning? Kan vi se skillnaden mellan de två?
Ensemble / devisinggrupp: Sara Ahlberg, David Sperling Bolander, Ingvar Örner.
Medskapare: Joel Heirås
Regissör: Lycke Claesson
Mask- och dockmakare: Alison Duddle
Scenografi: Ger Olde Monnikhof
Ljus- och ljustekniker: Martin Nilsson
Producent/Kostym: Anna Sefve
Foto/Film/Grafisk formgivning: Mio Sperling
Foto: Ines Kelbye
I ett samarbete med PanJal Scenstudio fördjupar sig Trixter i berättelsen om Don Quijote, en av världens mest älskade klassiker. Berättelsen om Riddaren av den sorgliga skepnaden, hans trogne vapendragare Sancho Panza och hans älskade Dulcinea av Toboso kan läsas som en äventyrsberättelse, med både komiska och tragiska inslag, men också som en allegori över dåtidens Spanien.
I vårt projekt möter vi en äldre man med begynnande demens. Han har förläst sig på Don Quijote och han drömmer om att vara sin idol ur Cervantes roman.
Kanske har vi alla drömmar om att vara någon annan, att skapa en berättelse om vilka vi egentligen är?
Vi arbetar med såväl clown, textarbete och fysiskt utforskande mask- och dockarbete.
Som devisingtema och underlag för att i gemensam process skapa musik, manus och material har Dream Quijote såväl existentiell, filosofisk och inte minst samtida politisk relevans. Genom att klä Dream Quijote i genreöverskridande scenkonstdräkt vill vi synliggöra verklighetens och sanningens instabilitet - ett högaktuellt tema när bomber faller i Europa.
Vad är galenskap? Vad är sanning? Kan vi se skillnaden mellan de två?
2022
Dream Quijote – en vanföreställning
Ensemble / devisinggrupp: Sara Ahlberg, David Sperling Bolander, Ingvar Örner.
Medskapare: Joel Heirås
Regissör: Lycke Claesson
Mask- och dockmakare: Alison Duddle
Scenografi: Ger Olde Monnikhof
Ljus- och ljustekniker: Martin Nilsson
Producent/Kostym: Anna Sefve
Foto/Film/Grafisk formgivning: Mio Sperling
Foto: Ines Kelbye
I ett samarbete med PanJal Scenstudio fördjupar sig Trixter i berättelsen om Don Quijote, en av världens mest älskade klassiker. Berättelsen om Riddaren av den sorgliga skepnaden, hans trogne vapendragare Sancho Panza och hans älskade Dulcinea av Toboso kan läsas som en äventyrsberättelse, med både komiska och tragiska inslag, men också som en allegori över dåtidens Spanien.
I vårt projekt möter vi en äldre man med begynnande demens. Han har förläst sig på Don Quijote och han drömmer om att vara sin idol ur Cervantes roman.
Kanske har vi alla drömmar om att vara någon annan, att skapa en berättelse om vilka vi egentligen är?
Vi arbetar med såväl clown, textarbete och fysiskt utforskande mask- och dockarbete.
Som devisingtema och underlag för att i gemensam process skapa musik, manus och material har Dream Quijote såväl existentiell, filosofisk och inte minst samtida politisk relevans. Genom att klä Dream Quijote i genreöverskridande scenkonstdräkt vill vi synliggöra verklighetens och sanningens instabilitet - ett högaktuellt tema när bomber faller i Europa.
Vad är galenskap? Vad är sanning? Kan vi se skillnaden mellan de två?
Ensemble / devisinggrupp: Sara Ahlberg, David Sperling Bolander, Ingvar Örner.
Medskapare: Joel Heirås
Regissör: Lycke Claesson
Mask- och dockmakare: Alison Duddle
Scenografi: Ger Olde Monnikhof
Ljus- och ljustekniker: Martin Nilsson
Producent/Kostym: Anna Sefve
Foto/Film/Grafisk formgivning: Mio Sperling
Foto: Ines Kelbye
I ett samarbete med PanJal Scenstudio fördjupar sig Trixter i berättelsen om Don Quijote, en av världens mest älskade klassiker. Berättelsen om Riddaren av den sorgliga skepnaden, hans trogne vapendragare Sancho Panza och hans älskade Dulcinea av Toboso kan läsas som en äventyrsberättelse, med både komiska och tragiska inslag, men också som en allegori över dåtidens Spanien.
I vårt projekt möter vi en äldre man med begynnande demens. Han har förläst sig på Don Quijote och han drömmer om att vara sin idol ur Cervantes roman.
Kanske har vi alla drömmar om att vara någon annan, att skapa en berättelse om vilka vi egentligen är?
Vi arbetar med såväl clown, textarbete och fysiskt utforskande mask- och dockarbete.
Som devisingtema och underlag för att i gemensam process skapa musik, manus och material har Dream Quijote såväl existentiell, filosofisk och inte minst samtida politisk relevans. Genom att klä Dream Quijote i genreöverskridande scenkonstdräkt vill vi synliggöra verklighetens och sanningens instabilitet - ett högaktuellt tema när bomber faller i Europa.
Vad är galenskap? Vad är sanning? Kan vi se skillnaden mellan de två?
2022
Blue Air
Regi: Johan Gry
Scenografi: Ger Olde Monnikhof
Ljud och ljus: Miranda Seiborg Wikström
På scen: Annika Nordin, Guled Abdullahi Ali, Ingvar Örner, Kristin Falksten,
Producent: Anna Sefve
Blue Air är en ömsint resa genom en samtida verklighet; från själens mörkaste
skrymslen och hela vägen upp i det blå.
På ortens psykiatriska klinik träffar Rita andra som också tappat fotfästet. Några är
patienter, några är anhöriga och personal, några svävar mellan liv och död. En kväll
inträffar en våldsam incident som sätter en kedja av minnen och händelser i rörelse
bakåt och framåt i tiden. Rita är vårt opålitliga vittne. Och snart är ingenting sig likt.
Under de senaste tio åren har antalet sjukskrivningar till följd av utmattning och depression skjutit i höjden.
Regi: Johan Gry
Scenografi: Ger Olde Monnikhof
Ljud och ljus: Miranda Seiborg Wikström
På scen: Annika Nordin, Guled Abdullahi Ali, Ingvar Örner, Kristin Falksten,
Producent: Anna Sefve
Blue Air är en ömsint resa genom en samtida verklighet; från själens mörkaste
skrymslen och hela vägen upp i det blå.
På ortens psykiatriska klinik träffar Rita andra som också tappat fotfästet. Några är
patienter, några är anhöriga och personal, några svävar mellan liv och död. En kväll
inträffar en våldsam incident som sätter en kedja av minnen och händelser i rörelse
bakåt och framåt i tiden. Rita är vårt opålitliga vittne. Och snart är ingenting sig likt.
Under de senaste tio åren har antalet sjukskrivningar till följd av utmattning och depression skjutit i höjden.
2021
Deus ex machina
Sex inbjudna scenkonstnärer/grupper har skapat olika verk där de gestaltar sina reflektioner kring Artificiell Intelligens. En del ser möjligheter och är optimistiska, andra har farhågor inför denna omvälvande tekniska utveckling.
BABYMOON
av Högtrycket Performance
& Gorki Glaser-Müller
Ett Virtual Reality-verk där Du hälsas välkommen till BabyMoon, en klinik där Du introduceras till ett digitalt föräldraskap.
Idé & koncept:
Högtrycket Performance
VR-regi: Gorki Glaser-Müller
Personal: Linda Brelin,
Vivi Lindberg & Märta Jungerfelt
Medverkande:
Björn Boson-Lilja & Frida Boson
Grafisk formgivning & animation: Em Isberg
Läs mer
FRIDA
av Katarina A Karlsson
På ålderns höst flyttar Frida in i en högteknologisk lägenhet.
Regi:
Ger Olde Monnikhof
På Scen:
Elisabeth Göransson
Läs mer
DEUS
av Madeleine Jonsson & Peter Lloyd
Fragment ur vår övervakade samtid. Dansade ögonblick i den tänkande maskinens tidsålder.
Koreografi:
Madeleine Jonsson & Peter Lloyd
På scen: Madeleine Jonsson
Musik: Peter Lloyd
Läs mer
LOGIK
av KG Johansson
Vad händer när AI har uppnått singularitet, dvs är intelligent nog att fatta egna beslut?
Regi: Ingvar Örner
På scen: Caroline Andreason &
Isabel Evers
AINA: Skådespelare:
Eleonora Gröning, Film + bearbetning: Miranda Seiborg Wiktsröm
Läs mer
FILM
Vardagen Anfaller.....
Michele Collins - Regissör
Matilda Friman - Fotograf
Thomas Frank - Ljud
Sofia Smulan Sjögren - Rekvisita
Skådespelare
Joel Heirås -Tuva Hildebrand -Arion Javier -Nicolina Stilbäck
KALIYUGA
av Aiina Aion
Världens rikaste person,
Jeff Besoz, frågar sin Alexa om mänskligheten nu befinner sig i Kaliyuga, som enligt hinduiska skrifter är den sämsta av alla världsåldrar.
Kan tekniska framsteg rädda mänskligheten?
Regi: Ingvar Örner
På scen:
David Sperling Bolander
ÖVRIGA MEDARBETARE
Peter Lloyd - Curator
Ger Olde Monnikhof - Scenograf, kostym
Miranda Seiborg Wikström - Ljud- och ljusdesign
Ingvar Örner - Projektkoordinator
Olivia Alf - Projektassistent
Beatrice Bergren - Administration
Anna Sefve - Producent, kostym
Sex inbjudna scenkonstnärer/grupper har skapat olika verk där de gestaltar sina reflektioner kring Artificiell Intelligens. En del ser möjligheter och är optimistiska, andra har farhågor inför denna omvälvande tekniska utveckling.
BABYMOON
av Högtrycket Performance
& Gorki Glaser-Müller
Ett Virtual Reality-verk där Du hälsas välkommen till BabyMoon, en klinik där Du introduceras till ett digitalt föräldraskap.
Idé & koncept:
Högtrycket Performance
VR-regi: Gorki Glaser-Müller
Personal: Linda Brelin,
Vivi Lindberg & Märta Jungerfelt
Medverkande:
Björn Boson-Lilja & Frida Boson
Grafisk formgivning & animation: Em Isberg
Läs mer
FRIDA
av Katarina A Karlsson
På ålderns höst flyttar Frida in i en högteknologisk lägenhet.
Regi:
Ger Olde Monnikhof
På Scen:
Elisabeth Göransson
Läs mer
DEUS
av Madeleine Jonsson & Peter Lloyd
Fragment ur vår övervakade samtid. Dansade ögonblick i den tänkande maskinens tidsålder.
Koreografi:
Madeleine Jonsson & Peter Lloyd
På scen: Madeleine Jonsson
Musik: Peter Lloyd
Läs mer
LOGIK
av KG Johansson
Vad händer när AI har uppnått singularitet, dvs är intelligent nog att fatta egna beslut?
Regi: Ingvar Örner
På scen: Caroline Andreason &
Isabel Evers
AINA: Skådespelare:
Eleonora Gröning, Film + bearbetning: Miranda Seiborg Wiktsröm
Läs mer
FILM
Vardagen Anfaller.....
Michele Collins - Regissör
Matilda Friman - Fotograf
Thomas Frank - Ljud
Sofia Smulan Sjögren - Rekvisita
Skådespelare
Joel Heirås -Tuva Hildebrand -Arion Javier -Nicolina Stilbäck
KALIYUGA
av Aiina Aion
Världens rikaste person,
Jeff Besoz, frågar sin Alexa om mänskligheten nu befinner sig i Kaliyuga, som enligt hinduiska skrifter är den sämsta av alla världsåldrar.
Kan tekniska framsteg rädda mänskligheten?
Regi: Ingvar Örner
På scen:
David Sperling Bolander
ÖVRIGA MEDARBETARE
Peter Lloyd - Curator
Ger Olde Monnikhof - Scenograf, kostym
Miranda Seiborg Wikström - Ljud- och ljusdesign
Ingvar Örner - Projektkoordinator
Olivia Alf - Projektassistent
Beatrice Bergren - Administration
Anna Sefve - Producent, kostym
2021
Deus ex machina
Sex inbjudna scenkonstnärer/grupper har skapat olika verk där de gestaltar sina reflektioner kring Artificiell Intelligens. En del ser möjligheter och är optimistiska, andra har farhågor inför denna omvälvande tekniska utveckling.
BABYMOON
av Högtrycket Performance
& Gorki Glaser-Müller
Ett Virtual Reality-verk där Du hälsas välkommen till BabyMoon, en klinik där Du introduceras till ett digitalt föräldraskap.
Idé & koncept:
Högtrycket Performance
VR-regi: Gorki Glaser-Müller
Personal: Linda Brelin,
Vivi Lindberg & Märta Jungerfelt
Medverkande:
Björn Boson-Lilja & Frida Boson
Grafisk formgivning & animation: Em Isberg
Läs mer
FRIDA
av Katarina A Karlsson
På ålderns höst flyttar Frida in i en högteknologisk lägenhet.
Regi:
Ger Olde Monnikhof
På Scen:
Elisabeth Göransson
Läs mer
DEUS
av Madeleine Jonsson & Peter Lloyd
Fragment ur vår övervakade samtid. Dansade ögonblick i den tänkande maskinens tidsålder.
Koreografi:
Madeleine Jonsson & Peter Lloyd
På scen: Madeleine Jonsson
Musik: Peter Lloyd
Läs mer
LOGIK
av KG Johansson
Vad händer när AI har uppnått singularitet, dvs är intelligent nog att fatta egna beslut?
Regi: Ingvar Örner
På scen: Caroline Andreason &
Isabel Evers
AINA: Skådespelare:
Eleonora Gröning, Film + bearbetning: Miranda Seiborg Wiktsröm
Läs mer
FILM
Vardagen Anfaller.....
Michele Collins - Regissör
Matilda Friman - Fotograf
Thomas Frank - Ljud
Sofia Smulan Sjögren - Rekvisita
Skådespelare
Joel Heirås -Tuva Hildebrand -Arion Javier -Nicolina Stilbäck
KALIYUGA
av Aiina Aion
Världens rikaste person,
Jeff Besoz, frågar sin Alexa om mänskligheten nu befinner sig i Kaliyuga, som enligt hinduiska skrifter är den sämsta av alla världsåldrar.
Kan tekniska framsteg rädda mänskligheten?
Regi: Ingvar Örner
På scen:
David Sperling Bolander
ÖVRIGA MEDARBETARE
Peter Lloyd - Curator
Ger Olde Monnikhof - Scenograf, kostym
Miranda Seiborg Wikström - Ljud- och ljusdesign
Ingvar Örner - Projektkoordinator
Olivia Alf - Projektassistent
Beatrice Bergren - Administration
Anna Sefve - Producent, kostym
Sex inbjudna scenkonstnärer/grupper har skapat olika verk där de gestaltar sina reflektioner kring Artificiell Intelligens. En del ser möjligheter och är optimistiska, andra har farhågor inför denna omvälvande tekniska utveckling.
BABYMOON
av Högtrycket Performance
& Gorki Glaser-Müller
Ett Virtual Reality-verk där Du hälsas välkommen till BabyMoon, en klinik där Du introduceras till ett digitalt föräldraskap.
Idé & koncept:
Högtrycket Performance
VR-regi: Gorki Glaser-Müller
Personal: Linda Brelin,
Vivi Lindberg & Märta Jungerfelt
Medverkande:
Björn Boson-Lilja & Frida Boson
Grafisk formgivning & animation: Em Isberg
Läs mer
FRIDA
av Katarina A Karlsson
På ålderns höst flyttar Frida in i en högteknologisk lägenhet.
Regi:
Ger Olde Monnikhof
På Scen:
Elisabeth Göransson
Läs mer
DEUS
av Madeleine Jonsson & Peter Lloyd
Fragment ur vår övervakade samtid. Dansade ögonblick i den tänkande maskinens tidsålder.
Koreografi:
Madeleine Jonsson & Peter Lloyd
På scen: Madeleine Jonsson
Musik: Peter Lloyd
Läs mer
LOGIK
av KG Johansson
Vad händer när AI har uppnått singularitet, dvs är intelligent nog att fatta egna beslut?
Regi: Ingvar Örner
På scen: Caroline Andreason &
Isabel Evers
AINA: Skådespelare:
Eleonora Gröning, Film + bearbetning: Miranda Seiborg Wiktsröm
Läs mer
FILM
Vardagen Anfaller.....
Michele Collins - Regissör
Matilda Friman - Fotograf
Thomas Frank - Ljud
Sofia Smulan Sjögren - Rekvisita
Skådespelare
Joel Heirås -Tuva Hildebrand -Arion Javier -Nicolina Stilbäck
KALIYUGA
av Aiina Aion
Världens rikaste person,
Jeff Besoz, frågar sin Alexa om mänskligheten nu befinner sig i Kaliyuga, som enligt hinduiska skrifter är den sämsta av alla världsåldrar.
Kan tekniska framsteg rädda mänskligheten?
Regi: Ingvar Örner
På scen:
David Sperling Bolander
ÖVRIGA MEDARBETARE
Peter Lloyd - Curator
Ger Olde Monnikhof - Scenograf, kostym
Miranda Seiborg Wikström - Ljud- och ljusdesign
Ingvar Örner - Projektkoordinator
Olivia Alf - Projektassistent
Beatrice Bergren - Administration
Anna Sefve - Producent, kostym
2021
Deus ex machina
Sex inbjudna scenkonstnärer/grupper har skapat olika verk där de gestaltar sina reflektioner kring Artificiell Intelligens. En del ser möjligheter och är optimistiska, andra har farhågor inför denna omvälvande tekniska utveckling.
BABYMOON
av Högtrycket Performance
& Gorki Glaser-Müller
Ett Virtual Reality-verk där Du hälsas välkommen till BabyMoon, en klinik där Du introduceras till ett digitalt föräldraskap.
Idé & koncept:
Högtrycket Performance
VR-regi: Gorki Glaser-Müller
Personal: Linda Brelin,
Vivi Lindberg & Märta Jungerfelt
Medverkande:
Björn Boson-Lilja & Frida Boson
Grafisk formgivning & animation: Em Isberg
Läs mer
FRIDA
av Katarina A Karlsson
På ålderns höst flyttar Frida in i en högteknologisk lägenhet.
Regi:
Ger Olde Monnikhof
På Scen:
Elisabeth Göransson
Läs mer
DEUS
av Madeleine Jonsson & Peter Lloyd
Fragment ur vår övervakade samtid. Dansade ögonblick i den tänkande maskinens tidsålder.
Koreografi:
Madeleine Jonsson & Peter Lloyd
På scen: Madeleine Jonsson
Musik: Peter Lloyd
Läs mer
LOGIK
av KG Johansson
Vad händer när AI har uppnått singularitet, dvs är intelligent nog att fatta egna beslut?
Regi: Ingvar Örner
På scen: Caroline Andreason &
Isabel Evers
AINA: Skådespelare:
Eleonora Gröning, Film + bearbetning: Miranda Seiborg Wiktsröm
Läs mer
FILM
Vardagen Anfaller.....
Michele Collins - Regissör
Matilda Friman - Fotograf
Thomas Frank - Ljud
Sofia Smulan Sjögren - Rekvisita
Skådespelare
Joel Heirås -Tuva Hildebrand -Arion Javier -Nicolina Stilbäck
KALIYUGA
av Aiina Aion
Världens rikaste person,
Jeff Besoz, frågar sin Alexa om mänskligheten nu befinner sig i Kaliyuga, som enligt hinduiska skrifter är den sämsta av alla världsåldrar.
Kan tekniska framsteg rädda mänskligheten?
Regi: Ingvar Örner
På scen:
David Sperling Bolander
ÖVRIGA MEDARBETARE
Peter Lloyd - Curator
Ger Olde Monnikhof - Scenograf, kostym
Miranda Seiborg Wikström - Ljud- och ljusdesign
Ingvar Örner - Projektkoordinator
Olivia Alf - Projektassistent
Beatrice Bergren - Administration
Anna Sefve - Producent, kostym
Sex inbjudna scenkonstnärer/grupper har skapat olika verk där de gestaltar sina reflektioner kring Artificiell Intelligens. En del ser möjligheter och är optimistiska, andra har farhågor inför denna omvälvande tekniska utveckling.
BABYMOON
av Högtrycket Performance
& Gorki Glaser-Müller
Ett Virtual Reality-verk där Du hälsas välkommen till BabyMoon, en klinik där Du introduceras till ett digitalt föräldraskap.
Idé & koncept:
Högtrycket Performance
VR-regi: Gorki Glaser-Müller
Personal: Linda Brelin,
Vivi Lindberg & Märta Jungerfelt
Medverkande:
Björn Boson-Lilja & Frida Boson
Grafisk formgivning & animation: Em Isberg
Läs mer
FRIDA
av Katarina A Karlsson
På ålderns höst flyttar Frida in i en högteknologisk lägenhet.
Regi:
Ger Olde Monnikhof
På Scen:
Elisabeth Göransson
Läs mer
DEUS
av Madeleine Jonsson & Peter Lloyd
Fragment ur vår övervakade samtid. Dansade ögonblick i den tänkande maskinens tidsålder.
Koreografi:
Madeleine Jonsson & Peter Lloyd
På scen: Madeleine Jonsson
Musik: Peter Lloyd
Läs mer
LOGIK
av KG Johansson
Vad händer när AI har uppnått singularitet, dvs är intelligent nog att fatta egna beslut?
Regi: Ingvar Örner
På scen: Caroline Andreason &
Isabel Evers
AINA: Skådespelare:
Eleonora Gröning, Film + bearbetning: Miranda Seiborg Wiktsröm
Läs mer
FILM
Vardagen Anfaller.....
Michele Collins - Regissör
Matilda Friman - Fotograf
Thomas Frank - Ljud
Sofia Smulan Sjögren - Rekvisita
Skådespelare
Joel Heirås -Tuva Hildebrand -Arion Javier -Nicolina Stilbäck
KALIYUGA
av Aiina Aion
Världens rikaste person,
Jeff Besoz, frågar sin Alexa om mänskligheten nu befinner sig i Kaliyuga, som enligt hinduiska skrifter är den sämsta av alla världsåldrar.
Kan tekniska framsteg rädda mänskligheten?
Regi: Ingvar Örner
På scen:
David Sperling Bolander
ÖVRIGA MEDARBETARE
Peter Lloyd - Curator
Ger Olde Monnikhof - Scenograf, kostym
Miranda Seiborg Wikström - Ljud- och ljusdesign
Ingvar Örner - Projektkoordinator
Olivia Alf - Projektassistent
Beatrice Bergren - Administration
Anna Sefve - Producent, kostym
2020
Stolarna
Regi: Vera Berzak
Medverkande: Ingvar Örner & Annika Nordin
Scenografi: Ger Olde Monnikhof
Koreografi: Freï von Fräähsen
Ljus- och ljud: Miranda B Wikström
Foto- och trailer: Peter Lloyd
Teknik och sufflering: Anders Macken
Producent: Anna Sefve, Beatrice Berggren
Översättning: Sven Åke Heed
Stolarna (Les chaises) en tragikomisk fars som skrevs av Eugene Ionesco 1952. Den räknas som en av de stora verken inom den absurdistiska dramatiken.
Pjäsen kretsar kring två karaktärer: en man och en kvinna. Båda är över 90 år, och de bor isolerade i ett torn långt ut till havs. Skådespelets tragiska dimension blottläggs vid föreställningens slut. Farsen består av allt som händer dessförinnan – hur de åldrade paret tar emot en strid ström av osynliga gäster som till slut fyller hela rummet vilket gestaltas av ett enormt antal stolar som staplas ovanpå varandra i rummet.
Små barn drömmer om sin framtid – de målar i sin fantasi upp sina framtida liv fyllda av meningsfulla händelser och hur de själva blir betydelsefulla medborgare på denna jord. I denna pjäs möter vi dessa drömmande barn vid slutet av deras liv. De har fortfarande ett begär efter mening, men allt de nu kan göra är att drömma baklänges, att föreställa sig de liv de kunde ha fått, att på ett tragiskt (och lönlöst) vis försöka förändra det oföränderliga.
Pjäsen talar således om människans fundamentala behov av mening, och vad som sker då människan i sitt livs slutskede blickar tillbaka och inte lyckas finna denna mening.
Regi: Vera Berzak
Medverkande: Ingvar Örner & Annika Nordin
Scenografi: Ger Olde Monnikhof
Koreografi: Freï von Fräähsen
Ljus- och ljud: Miranda B Wikström
Foto- och trailer: Peter Lloyd
Teknik och sufflering: Anders Macken
Producent: Anna Sefve, Beatrice Berggren
Översättning: Sven Åke Heed
Stolarna (Les chaises) en tragikomisk fars som skrevs av Eugene Ionesco 1952. Den räknas som en av de stora verken inom den absurdistiska dramatiken.
Pjäsen kretsar kring två karaktärer: en man och en kvinna. Båda är över 90 år, och de bor isolerade i ett torn långt ut till havs. Skådespelets tragiska dimension blottläggs vid föreställningens slut. Farsen består av allt som händer dessförinnan – hur de åldrade paret tar emot en strid ström av osynliga gäster som till slut fyller hela rummet vilket gestaltas av ett enormt antal stolar som staplas ovanpå varandra i rummet.
Små barn drömmer om sin framtid – de målar i sin fantasi upp sina framtida liv fyllda av meningsfulla händelser och hur de själva blir betydelsefulla medborgare på denna jord. I denna pjäs möter vi dessa drömmande barn vid slutet av deras liv. De har fortfarande ett begär efter mening, men allt de nu kan göra är att drömma baklänges, att föreställa sig de liv de kunde ha fått, att på ett tragiskt (och lönlöst) vis försöka förändra det oföränderliga.
Pjäsen talar således om människans fundamentala behov av mening, och vad som sker då människan i sitt livs slutskede blickar tillbaka och inte lyckas finna denna mening.
2020
Stolarna
Regi: Vera Berzak
Medverkande: Ingvar Örner & Annika Nordin
Scenografi: Ger Olde Monnikhof
Koreografi: Freï von Fräähsen
Ljus- och ljud: Miranda B Wikström
Foto- och trailer: Peter Lloyd
Teknik och sufflering: Anders Macken
Producent: Anna Sefve, Beatrice Berggren
Översättning: Sven Åke Heed
Stolarna (Les chaises) en tragikomisk fars som skrevs av Eugene Ionesco 1952. Den räknas som en av de stora verken inom den absurdistiska dramatiken.
Pjäsen kretsar kring två karaktärer: en man och en kvinna. Båda är över 90 år, och de bor isolerade i ett torn långt ut till havs. Skådespelets tragiska dimension blottläggs vid föreställningens slut. Farsen består av allt som händer dessförinnan – hur de åldrade paret tar emot en strid ström av osynliga gäster som till slut fyller hela rummet vilket gestaltas av ett enormt antal stolar som staplas ovanpå varandra i rummet.
Små barn drömmer om sin framtid – de målar i sin fantasi upp sina framtida liv fyllda av meningsfulla händelser och hur de själva blir betydelsefulla medborgare på denna jord. I denna pjäs möter vi dessa drömmande barn vid slutet av deras liv. De har fortfarande ett begär efter mening, men allt de nu kan göra är att drömma baklänges, att föreställa sig de liv de kunde ha fått, att på ett tragiskt (och lönlöst) vis försöka förändra det oföränderliga.
Pjäsen talar således om människans fundamentala behov av mening, och vad som sker då människan i sitt livs slutskede blickar tillbaka och inte lyckas finna denna mening.
Regi: Vera Berzak
Medverkande: Ingvar Örner & Annika Nordin
Scenografi: Ger Olde Monnikhof
Koreografi: Freï von Fräähsen
Ljus- och ljud: Miranda B Wikström
Foto- och trailer: Peter Lloyd
Teknik och sufflering: Anders Macken
Producent: Anna Sefve, Beatrice Berggren
Översättning: Sven Åke Heed
Stolarna (Les chaises) en tragikomisk fars som skrevs av Eugene Ionesco 1952. Den räknas som en av de stora verken inom den absurdistiska dramatiken.
Pjäsen kretsar kring två karaktärer: en man och en kvinna. Båda är över 90 år, och de bor isolerade i ett torn långt ut till havs. Skådespelets tragiska dimension blottläggs vid föreställningens slut. Farsen består av allt som händer dessförinnan – hur de åldrade paret tar emot en strid ström av osynliga gäster som till slut fyller hela rummet vilket gestaltas av ett enormt antal stolar som staplas ovanpå varandra i rummet.
Små barn drömmer om sin framtid – de målar i sin fantasi upp sina framtida liv fyllda av meningsfulla händelser och hur de själva blir betydelsefulla medborgare på denna jord. I denna pjäs möter vi dessa drömmande barn vid slutet av deras liv. De har fortfarande ett begär efter mening, men allt de nu kan göra är att drömma baklänges, att föreställa sig de liv de kunde ha fått, att på ett tragiskt (och lönlöst) vis försöka förändra det oföränderliga.
Pjäsen talar således om människans fundamentala behov av mening, och vad som sker då människan i sitt livs slutskede blickar tillbaka och inte lyckas finna denna mening.
2020
Stolarna
Regi: Vera Berzak
Medverkande: Ingvar Örner & Annika Nordin
Scenografi: Ger Olde Monnikhof
Koreografi: Freï von Fräähsen
Ljus- och ljud: Miranda B Wikström
Foto- och trailer: Peter Lloyd
Teknik och sufflering: Anders Macken
Producent: Anna Sefve, Beatrice Berggren
Översättning: Sven Åke Heed
Stolarna (Les chaises) en tragikomisk fars som skrevs av Eugene Ionesco 1952. Den räknas som en av de stora verken inom den absurdistiska dramatiken.
Pjäsen kretsar kring två karaktärer: en man och en kvinna. Båda är över 90 år, och de bor isolerade i ett torn långt ut till havs. Skådespelets tragiska dimension blottläggs vid föreställningens slut. Farsen består av allt som händer dessförinnan – hur de åldrade paret tar emot en strid ström av osynliga gäster som till slut fyller hela rummet vilket gestaltas av ett enormt antal stolar som staplas ovanpå varandra i rummet.
Små barn drömmer om sin framtid – de målar i sin fantasi upp sina framtida liv fyllda av meningsfulla händelser och hur de själva blir betydelsefulla medborgare på denna jord. I denna pjäs möter vi dessa drömmande barn vid slutet av deras liv. De har fortfarande ett begär efter mening, men allt de nu kan göra är att drömma baklänges, att föreställa sig de liv de kunde ha fått, att på ett tragiskt (och lönlöst) vis försöka förändra det oföränderliga.
Pjäsen talar således om människans fundamentala behov av mening, och vad som sker då människan i sitt livs slutskede blickar tillbaka och inte lyckas finna denna mening.
Regi: Vera Berzak
Medverkande: Ingvar Örner & Annika Nordin
Scenografi: Ger Olde Monnikhof
Koreografi: Freï von Fräähsen
Ljus- och ljud: Miranda B Wikström
Foto- och trailer: Peter Lloyd
Teknik och sufflering: Anders Macken
Producent: Anna Sefve, Beatrice Berggren
Översättning: Sven Åke Heed
Stolarna (Les chaises) en tragikomisk fars som skrevs av Eugene Ionesco 1952. Den räknas som en av de stora verken inom den absurdistiska dramatiken.
Pjäsen kretsar kring två karaktärer: en man och en kvinna. Båda är över 90 år, och de bor isolerade i ett torn långt ut till havs. Skådespelets tragiska dimension blottläggs vid föreställningens slut. Farsen består av allt som händer dessförinnan – hur de åldrade paret tar emot en strid ström av osynliga gäster som till slut fyller hela rummet vilket gestaltas av ett enormt antal stolar som staplas ovanpå varandra i rummet.
Små barn drömmer om sin framtid – de målar i sin fantasi upp sina framtida liv fyllda av meningsfulla händelser och hur de själva blir betydelsefulla medborgare på denna jord. I denna pjäs möter vi dessa drömmande barn vid slutet av deras liv. De har fortfarande ett begär efter mening, men allt de nu kan göra är att drömma baklänges, att föreställa sig de liv de kunde ha fått, att på ett tragiskt (och lönlöst) vis försöka förändra det oföränderliga.
Pjäsen talar således om människans fundamentala behov av mening, och vad som sker då människan i sitt livs slutskede blickar tillbaka och inte lyckas finna denna mening.
2010
bottom of page